Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lettiska idiomatiska uttryck förstås och används av letter som bor i Sverige..

Syftet är att studera instrumentallärares syn på hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus på hur redskap påverkar internaliseringen är utgångspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju där fyra formellt och reellt utbildade instrumentallärare som arbetar på musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn på hur elever lär sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nå musikaliska uttryck, bland annat eleven själv, musiken som sådan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet är rytm i förhållande till tempo.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Inget abstract.

Syftet med detta arbete är att med utgångspunkt i Ivan Bunins "Mörka alléer" och Per-Olof Anderssons översättning därav identifiera dessa uttryck för varseblivning, ta reda på vad som karaktäriserar dem och hur de kan kategoriseras samt utreda möjligheten att översätta dessa begrepp med svenska språkmedel. Låt det härvid vara sagt att detta inte är en kvantitativ undersökning som syftar till att plocka ut och analysera alla uttryck för varseblivning som förekommer i de valda texterna, utan en kvalitativ undersökning som kommer granska ett representativt antal uttryck som får stå som typ för Bunins uttryck för varseblivning i stort. Hur och med vilka medel utmärker sig Bunin vid uttryck för varseblivning? Hur framgångsrikt är det möjligt att översätta dessa uttryck till svenska med de begränsningar som målspråket må ha utan att förvanska det säregna i hur författaren har valt att uttrycka sig? Vilken strategi har översättaren Per-Olof Andersson använt sig av vid översättandet av dessa för Bunin specifika uttryck? Hur skiljer sig översättningen från originalet syntaktiskt, grammatiskt och semantiskt? Finns det några tydliga tendenser om man tittar på hur dessa utryck har översatts till svenska? Är det möjligt att tala om en viss oöversättlighet i fråga om Bunin? Det är viktigt att åter påpeka vikten av att vid översättningen så långt det är möjligt överföra den effekt som ett uttryck i originaltexten utövar på dess läsare till läsarna av översättningen på målspråket..

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Jag har undersökt ord, uttryck och sammansättningar som innehåller orden svart och vit i syfte att utröna om de har en positiv eller negativ betydelse. För detta ändamål har jag använt mig av ordböcker för att få fram de olika betydelser som finns i svenska språket och korpusar, dels som komplement till ordböckerna och dels för att undersöka användningsområdet för de olika betydelserna. Jag har kommit fram till att svart har i stort sett alltid en negativ betydelse, i några fall en neutral, medan vitt har en blandning av såväl positiva som negativa och neutrala betydelser. Bortsett från ett enda uttryck så hade de uttryck med en positiv betydelse av vitt alltid ett motsvarande uttryck i svart med en negativ betydelse..

Denna undersökning syftar till att få en inblick i hur några sångpedagoger arbetar med och tänker kring tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sångpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning.I min undersökning kommer jag fram till att det trots pedagogernas olika bakgrund i genrekunskap, utbildning, och nivå på elever finns många gemensamma nämnare för hur deras arbete med tolkning och uttryck går till. Att flera av informanterna använder begreppet interpretation under intervjuerna ser jag som att begreppen inte verkar påverka mitt resultat, då jag tolkar det som att informanterna menar samma sak och att innebörden är densamma.Jag anser även att svaren på intervjuerna pekar på att det hos några av informanterna finns en osäkerhet om vad arbetet med tolkning och musikaliskt uttryck kan leda till och att de därför inte i så hög grad medvetet använder detta i sin undervisning.Att arbeta med tolkning och musikaliskt uttryck kan innebära en mängd olika saker vilka har gemensamt att skapa medvetenhet om det egna uttrycket. Detta kan enligt litteraturen, Rydberg - Asplind med flera, leda till mer personligt uttryck samt bättre teknik..

I denna studie undersöks hur sångelever upplever att deras sångideal och sångpedagog påverkar utvecklingen av deras personliga uttryck. Studien genomfördes med hjälp av 8 kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av sångelever som går ett estetiskt program på gymnasieskolan med inriktning musik, från årskurs två och tre.Resultatet av studien visar att de intervjuade sångeleverna finner att relationen till sångpedagogen har en betydande inverkan på hur de kan utvecklas när det gäller både personligt uttryck men även sångutveckling i stort. Sångeleverna behöver en trygg relation med sin sångpedagog för att kunna våga uttrycka sig i sin sång. Det har visat sig att en inre motivation har skapats hos sångeleverna genom uppmuntran från sångpedagogen och sångpedagogens roll som förebild. Sångeleverna ser sin sångpedagog som en förebild som de kan hämta inspiration och tekniska färdigheter från.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur näthat kommer till uttryck på två olika Internetbaserade kommunikationsplattformar. Detta genom att studera hur näthat kommer till uttryck beroende på om hatet riktas direkt till en individ på bloggar, respektive indirekt till en individ på ett diskussionsforum. Därefter undersöks på vilket sätt näthatets uttryck skiljer sig åt, beroende på om det riktas direkt eller indirekt till en individ. För att möta detta syfte används en kvalitativ textanalys där kommentarer på utvalda blogginlägg respektive kommenterar i utvalda diskussionstrådar analyseras. Normer och Social Identity Model of Deindividuation Effects (SIDE) används som teoretiska utgångspunkter vid analysen av materialet.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat Lagrådets förhandsgranskning. EU-rättens särskilda ställning har föranlett ett intresse för att undersöka Lagrådets verksamhet ur ett unionsrättsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstå hur EU-rätten kommer till uttryck i Lagrådets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frågan har de unionsrättsliga utgångspunkterna presenterats och åtföljts av en diskussion om Lagrådets verksamhet och roll.